asitze

Vilken underbart varm sommardag... jisses asså =). Barnen och jag gick upp skapligt på morgonen för att hinna med att handla innan nästa arbetsvecka. Blev en kortis på city gross efter en frukost på Donken. Sen var det hem och packa ner lite matsäck och fika för att slippa smita hem för att äta. Tur att man befann sig på väder för svalka behövdes idag. Solen gassade ganska skapligt för färgen som infunnit sig på min kropp är allt annat än brun eller vit utan en smärre nyans av röd. Tur att det inte gör ont  iallafall.
Carl har blivit en riktig baddare på att simma det riktigt syns hur mycket roligare det blir när man kan simma. Han dyker från bryggan och simmar både under och över vattenytan. Duktig kille mamma har förstås. Den lille krabatenhar djupt vatten fobi att övervinna men idag så badade han åtminstone huvudet. Men ska försöka få han att komma över sin rädsla.
Sen var det dags att gå hem knoppade in en timme på sängen medans barnen tittade på TV. Måste säga att suger energi att vara på stranden. Dagens meny blev: Fransk potatisgratäng med kycklingfile. Det var vad fröken orkade att fixa. Nu är det bara kvar att kasta grynen i säng och försöka somna själv för imorgon ska tidigt till jobbet så enkelt är det bara. Kl 6.30 ska barnen vara på dagis och fritids.!! (återkommer imorgon med resultatet hehe)




Ta hand om varann och glöm inte att älska varann varje dag som om det vore sista gången.

I still wonder why
 you left me stand here all alone
 the pain inside my heart
its tearing me apart


now I cry myself to sleep
only you are what I need
we can make if it we try
Im lonely without you
I dont know what i should do
cause my tears will never dry
and i still wonder why

hope  thatyou will see what you mean to me
the pain in my heart
its tearing me apart

Im nowhere without you
and i still wonder why

the love I feel for you babe
 are like a desert needs the rain
it will always feel the same
the love iIfeel for you baby

Perioder i livet är inte altid så förbaskat ljusa. Just nu har jag ingen som helst motivation, sitter som i en jäkla bubbla som inte vill ge med sig. Framförallt på jobbet känns som man velar och trälar åt många olika håll på samma gång. uttrycken och siffrorna kan ingen förstå men att man fokuserar på en sak så faller den andra. Glädjen för jobbet är borta. Att ta baksidan på jobbet börjar inte bli värt att ta. Jag vet att jag ibland brukar hamna i eftertanke hurvida mitt yrkesliv ser ut. Men att känna att inget man gör duger till är inte särskilt kul. Att välja mellan mamma och bra chef är inte så svårt.
 Att vara mamma är det absolut viktigaste.
I dagens läge så är det så många andra personer som bestämmer hur vårt liv ska se ut. Försäljningen på restaurangen, expansion, det förflutna och en massor andra skit saker. Ångesten för att mina barn alltid är det dom som får vara åsidosatta, kanske är det inte så men känslan finns där. Jag vill ha mål att sträva efter inte bara låta saker ske utan att man själv bestämmer vad som skall hända.
Tack Maria för att du kom idag och kunde sätta lite färg på tillvaron. Förra sommaren som vi försökte inbilla oss var SÅ himla bra men att egentligen överlevde vi bara för att vi hade varann. Kommer ihåg den där förbaskade dagen vi pratade om idag. Jag tror aldrig att jag mått så dåligt i hela mitt liv. Var tom tvungen att ta lugnande för att kunna sova. Kommer ihåg Marias, Sussis och Sofias ord. ALDRIG har dom sett mig må så dåligt never never ever.! Finns många saker man inte hunnit bearbeta utan man svalt ner djupt i det inre och hoppats på att det ska försvinna. Sen dyker det upp situationer som väcker den där känslan till liv igen. Ett ord, en person  eller bara ett minne så direkt kommer den tillbaka.......magkänslan. Så många gånger har jag haft den blundat och inte velat inse det jag känt. Men också har jag insett att man ibland måste lita på den. Maria you are and always

Så där äntligen så har jag fått användning för min söta humledräkt. Mimmi och Musse Pigg bjöd in på fest och temat var sagor! Måste säga att detta år så hade alla verkligen gått inför sina kostymer till 100%. Fina maskeradpriser delades ut och den stora tävlingen skulle avgöras. Den handlade om Körslaget uj uj Annika fick vara körledare och vi andra fick vara fulla kördeltagare. Kortsammanfattat så ...herregud det gick verkligen åt #####. Men förvåningen kom nog värst när vi insåg att vårt lag VANN??? Hur hände det men allas asgarv måste tyda på att vi kanske gjorde en bättre show än att sjunga men huvudakne är ju att vi vann =). Berusningen kom så sakteliga och när Petra och jag gick för att följa Helen hem så var det solklart .... japp vi var fulla hehe. När klockan närmade sig 23 så kände jag att det var dags att gå hem men alla tyckte Ismael kunde vänta en stund till. Men det handlade ju om att JAG längtade hem till HONOM!! En kort stund hemma var jag vaken men sen så kom den obarmhärtiga John Blund!