Blommor och blader

LAPPSJUKA... nu vet jag vad det innebär att vara lappsjuk. Aldrig har jag varit så lappsjuk av att vara hemma och ledig. Visst är det skönt att vara hemma från jobbet men inget händer och jag får panik av denna tristess. Barnen är lediga och jag tycker nog vi måste göra nått för dom. Visst att man fixar hemma, ute och går och man låter dom leka med sina vänner. På onsdag ska vi åka till Kolmården och det måste bli av inte ens om jag bryter ett ben så kommer jag stanna hemma. Inte en chans!!!

Och tillbaka till vad som hänt.... midsommar. Den firades tillsammans med Jennie och Peter samt alla barnen. Jennie och jag fick stå för traditionerna denna högtid. Det bar av till gamla stan i Skänninge där man hade en så kallad "resning" av stången (hrmmm det kan låta en aning ... ja  men det har verkligen inget med det att göra alls!) Barnen var laddade till tänderna, Jennie och jag likaså =)! En salig blandning av Små grodor, Grinollar och en massa andra skojiga sånger. Eloge till de som arrangerat allt.... en mycket rolig happening för oss i "Lilla Skänninge". Sedan hem och fixa lite innan vi skulle hem till Fam Gustafsson för att grilla. Vi hade mycket trevligt under både matlagnings stunden och under maten. Plötsligt började det dyka upp en massa underliga saker..... Josefin blev bara prickigare och prickigare ju mer tiden gick. Eftersom att hela familjen skulle resa lite senare på kvällen på en kryssning som blivit inställd X antal gånger så trodde vi att hon darbbats av resfeber. Men inte då...... prickarna började anta en form av blåsor fyllda med vätska ...... då var saken klar Fröken Josefin har numera blivit en vattenkoppa!!! Mikaelas spontana kommentar var- Varför ska ALLTID någon bli sjuk när vi ska på semester??? Vad trött jag blir!!  Givetvis så fick Jossan stanna med Ismael och mig så att resten kunde åka. Kvällen blev riktigt mysig och barnen hade jättekul!!










La Familia

  •                                        
    Filip badar                                           Min bulle!!                                             Carl får en cykel

                                               
    Mina pojkar                                          Vänner igen                                         Sommar pic

    Äntligen har jag en dator så jag kan ladda upp mina bilder på bloggen. Tyvärr ligger en del på den andra men snart kanske jag kan lära mig att flytta dom...hoppas hoppas. Utanför fönstret tycks man ha glömt det vädret som var för bara ett par dagar sedan. Jag som äntligen har ett par lediga dagar och så blir vädret skit =(. Huvudsaken är att man kan vara ledig iaf.Carl har fyllt år shit han e redan 8 år vart tog dom åren vägen?? Han fick en cykel eftersom hans tidigare hamnade hos någon som villa ha hans cykel. Tycker bilden visar lyckan över hur glad han blev... eller hur?! Vi passade på att bada medans vädret var ok och barnen trivdes som fisken i vattnet. Aningen chockad blev jag när Carl helt plötsligt lärt sig dyka..... vart var jag förra sommaren egentligen. ungen kan ju inte ens simma. Men det verkar vara en bra start att kunna dyka tycker jag. Skolavslutning är gjord... Ismael, Filip och jag tittade på Carl i kyrkan sen bar det hemåt för att äta jolglubbar och maränger...mmmmm mycket smaskigt =).

             Inget är så spännade som längtan men på allvar Maria....nu orkar vi inte vänta mera. Gör vad som helst!!!


                                                                           Sommar pussar o kramar till Er alla // Åsa

  



Cyklar, sommar och sol.....

Åhhh vad skönt idag har jag varit ledig , tillsammans med barnen och Ismael. Carl hade skolavslutning idag så vi började med en sväng i kyrkan sen åkte vi hem. Avslutning på det här året blev med maränger, glass och jolglubbar =) (som Filip fint kallar dom). Trots att jag slutat röka och tycker att det går riktigt bra så är min stubin inte lika lång som tidigare. Men det kan vara värt lite taskigt humör ett tag trots allt har jag ju lyckats klara mig i 10 dagar. Vill bara poängtera att hela familjen lever fortfarande.
Idag gick Jennie och jag spåret medans hennes dotter spela fotboll. Carl och Filip cyklade för Filip fick en ny cykel av Ismael idag. En riktigt solgul och fin.
Tanken när vi gick där i trollskogen kom över mig- Inte någonsin har jag känt mig så här förälskad, kär upp över mina öron helt enkelt. Konstigt nog känns det som jag känt honom i flera år och närheten och tilliten jag känner är enorm. Det behövs inte mycket bara att se på honom eller hans sätt att stryka mitt hår får mitt hjärta att bulta. Han e mannen i mitt liv, ingen tvekan om saken.
Ojoj på tisdag ska jag göra ett nytt frest med att vara barnvakt till Oskar alias prickikorv =).  Men det kommer nog gå bra och rasar allt så tar vi en sväng i vagnen så blir det nog bra igen. Tack igen Jennie och Peter för allt ni gjort och gör. Ni e guld värda!!!!

Många stora kramar // Åsa


Im sorry......

Babe jag är ledsen för igår. Idag känns det inte bra alls...jag vet att jag gjorde dig illa med min misstro men det handlar inte om dig. Osäkerheten finns där ognager hela tiden men det ligger på mitt ansvar att förändra den känslan.
Jag hoppas du förstår hur mycket du betyder för mig. Du är min klippa, min gud och helt klart mitt allt. Utan dig vid min sida vore jag halv ständigt sakna min andra halva. Jag vet att du tagit ett stort beslut att flytta hit till oss. Men du får lova mig att aldrig tvivla på att det här vad jag vill oxå. Som jag sa igår - jag gör allt för dig!!!

ISMAEL YOU ARE MY HEART AND SOUL! LOVE YOU SO MUCH!

Family............

Tiden har gått så fort sista tiden. Man hinner knappt med att njuta av solen och att träden äntligen börjar bli gröna. Har sista tiden bara känt mig lugn och tillfreds med livet. Aldrig har min själ varit i så god form och man vill bara ha mera. Jag vet att det beror på att mannen i mitt liv får mig att känna mig trygg och ger mig det som jag så länge saknat. När jag lärde känna honom kunde jag bara fantisera om hur det skulle vara att leva tillsammans med honom. Men inte ens min fantasi kunde visa hur fantastiskt det skulle vara. Under mitt tidigare förhållande så fanns det ingen respekt men man fann sig i det för man trodde att det var så det skulle vara. Det gjorde att man blev hård på utsidan för att släppa in någon skulle göra för ont. Alla saker som hänt gjorde att jag har svårt att lita på männinskor. Det är inte för att tro illa om någon men man gör det för att skydda sig själv. Vetskapen är att det gör ont att lita!! Äntligen har jag hittat någon som jag kan prata med, dela mina åsikter och visa den Åsa jag egentligen är. Aldrig verkligen aldrig har jag träffat någon som delar med sig av sig själv på det sättet som Ismael gör. Idag känner jag verkligen att vi är en familj( bara små fröknarna som fattas men det kommer).

Små små saker kan betyda så mycket  !! Glöm inte det mina vänner =)

High on life // Åsa


Long time

Nu var det längesedan jag skrev men det har varit mycket både på jobbet och hemma. Full fart inför våran stora kontroll dag på jobbet och Ismael har flyttat hit. Ojoj har försökt att fixa ordning på hemmet under flera dagar och man börjar bli trött. Dagarna rullar förbi i obarmhärtig fart. Oron för resultatet på kontroll dagen börjar hopa sig över mig. Men ska försöka att orka hålla tills den är över. Idag (lördag) är det dags för tvättstuga igen , byta sängkläder och försöka att packa upp alla kartonger som blivit stående. Vi har handlat en del nya saker som också måste bli färdigt. Inga tavlor på väggarna ännu, hela hemmet ekar när man pratar usch det hatar jag verkligen.

Just nu är jag så lugn i själen som jag inte varit på mycket länge. Ingen som har tagit hand om mitt inre som han. Barnen slappnar av och är lyckliga. Det finns inget som värmer mittt hjärta som att se deras glada ansikten.

Och tack mina vänner för dom fin alapparna ni satt upp i skänninge hahaha....kul att ni valde en så otroligt smickrande bild. Jajaja man bjuder på det en och framförallt när man fyllt 30. Mina vänner har förändrats på sista tiden. Vänner kommer och går även om det är lite konstigt attt vissa går??? Men jag har ju tagit beslut att gå vidare i mitt liv byta ut det gamla som inte alltid varit så bra för mig som person. En känsla av att bli utnyttjad kommer över mig ibland men försöker slå bort den och tro på att det varit av andra anledningar.

Nähä nu är det dags för fröken att sminka över sitt trötta ansikte och ta en sväng till tväättstugan. Jobba fram till kvällen för att för första gången kunna njuta av en FREDAG KVÄLL I LUGN O ROOOOOOOO!!!!!!!!

Puss o kram // Åsa

Lycklig

Den senaste veckan har varit en av dom mest spännande veckorna i hela mitt liv. Saker man inte trodde skulle hända har verkligen hänt!!! Tack så mycket Hk för er totala inkompetens i att ta hand om riktiga eldsjälar och viktiga personer. Jag är stolt över mannen i mitt liv ... den styrka han visat dom senaste dagarna är helt enorm. Han säger vad han tycker och vad han tänker till sina chefer. Åntligen börjar han att lätta upp sitt inre. Alla tankar funderingar har hittat sin plats hos honom. Och ingen... verkligen ingen är lyckligare än jag för nu kommer det som jag så länge drömt om..... en gemensam framtid. Jag känner att det kommer bli superbra. Han står för så mycket som jag respekterar hans sätt med barnen, omtänksamhet och otroligt generösa sida. Listan skulle bli lång för att beskriva alla sidor han har..... för lång för det kanske är bara jag som kan se med mitt hjärta denna otroliga man!!!!
Boken vi skriver har bara kommit till prologen i mina ögon kommer den bli en riktig långkörare med tusentals sidor om vårt liv.

En sista mening: JAG ÄR SÅ HIMLA LYCKLIG NUUUUUUUU!!!   // Åsa

En himla massa tankar...

Oj oj hemma efter en resa till USA... ett år äldre och tom lite smartare än var jag var när jag åkte. :)   Fredagen den 11 bar det iväg till staterna. Packat min väska för en av mitt livs största resor. Har aldrig varit i USA så man visste inte hur veckan skulle bli alls. Min chef hade bokat resan och jag delade rum med en av mina närmaste kollegor Jonathan. Vem hade kunnat ana att resan skulle ta 18 fucking timmar. Lyckades få en propp i vaden så jag ska uppsöka sjukan nu i veckan för att se vad man ska göra. Veckan bestod av en massa shopping och goda och mysiga restaurangbesök. Den 17 april fyllde jag 30 och på morgonne knackade det på dörren- det var min chef som äntrade rummet med skönsång...jag må hon leva haha. En guldring ala McDonalds formad som en Qp med diamantkött ujuj vad den var fin!! Kommer lägga upp lite bilder från resan så fort jag fått igång dator 2. (om det skulle vara så att tele2 får tummen ur röven. vilket jag påkallade idag under ett samtal med dom hehe eeelak JA det var jag)

Så vidare i livet 30 år, mamma, solbränd och lääängtar efter en fortsättning på 2008 som har börjat sååå bra!!!
Min lägenhet ser fortfarande ut som en vandrande kartong. Ingen Tv inkopplad och datorrummet står utan ordning. hujeda mig vad det går sakta :(. men lusten har inte riktigt infunnit sig att fixa till. Vet inte varför men på någotvis så tar det undermedvetna över och jag väntar på något som jag inte vet vad ännu. Livet efter den här sommaren har blivit annorlunda. Den gamla Åsa har gått iväg på en ny väg och jag saknar henne inte. Den nya Åsa har inte lika stort behov av alla längre. Dom flesta verkar leva bra liv med sina respektive och psykologen Åsa behövs inte. Våra trevliga middagar med spel, skratt och god mat är borta. Det är kanske så här livet ska se ut. Börjar tröttna på ensamheten som fain. Ingen att dela vardagen med kunna glädjas med och gråta hos när man inte orkar se så positivt som man brukar. Mina krav är små men väldigt viktiga för mig. Jag vill ha en familj. Leva i ett bra förhållande med lika villkor och kunna uppleva saker tillsammans med någon. Men allt är inte så enkelt alltid. Det har livet lärt mig. Men det är dags för mig att gå vidare och göra dom sakerna som fattats mig förut. Vet inte om jag upplevt äkta kärlek förut någonsin?? Hur ska jag veta men den här gången känns det annorlunda. Är beredd att offra, förändra och anpassa mig efter en annan person. Varför är det annorlunda nu? Vet inte men han är speciell..... mycket speciell. Kan med handen på hjärtat är han den första som jag hyser sån respekt för. Hans kunskap, sätt, värderingar jaa allt gör mig knäsvag. I mina ögon är han perfekt!!! I min vardag fattas han mig ständigt. Finns i mina tankar från morgon till kväll. Lyssna på vad han gjort ,vad han tänker och jag vill bara höra mera.

Jag vet att mamas rule No 1 är- come home now!! men min fråga är- where is home???

Puss o kram dags att krypa ner i sängen och fundera på hur jag ska kunna bli lycklig låta skratt och glädje komma tillbaka in i mitt gråa liv igen!!!

Åsa will be back




Trött

Nu äntligen är flytten över och så smått börjar man komma iordning. Även om en del kartonger fortfarande inte är uppackade men skit samma hehe. Har slitit som ett djur den senaste veckan för att hinna med alla måsten. Nu har tröttheten kommit över mig och det är dags att vara ledig ett par dagar. Ägna mig åt barnen och deras vilja. Måste erkänna att jag är stolt över att jag och min kära far har burit alla tunga möbler själva och man kan undra varför man köper ett matsals bord som väger ca ett ton??? Men shit vad vi var duktiga!!

Smällen av min fighting spirit kommer nu och jag måste prioritera min egen hälsa. På fredag tar jag småttingarna och åker till Stockholm. Det är där jag finner ro i själen och mer motivation. tillsammans med Ismael är jag lugn och kan vara bara Åsa. Inte den som måste vara 100% hela tiden. Har bestämt att barnen och jag ska åka och köpa en basketboll sen ska det spelas basket hela lördagen. Kan hända det blir två för jag tycker det är grymt kul att spela med =)

Nu ska jag fixa det sista efter barnens bad som råkar vara swimingpool i HELA badrummet. Och sen duscha lägga mig på kudden och bara go into sleep.

Ha det alla när och kära pöss och Natti =)

Måsten hopar sig över mig...

Kartonger, kartonger, kartonger. Frågor som inte får svar och en massa huvudbry???? Jag var taggad att packa och flytta till ett nytt liv. Ett hem som jag byggt till mig och barnen inte en massa rester av det gamla. Man tyckte man hade koll på allt men sen glömde man att det är andra som påverkar saker i ens liv.Jag har dagar som inte är så bra och dagar som är superbra. Men saknar tiden att kunna göra saker på egen hand. Inte att barnen är ivägen på något sätt men skulle behöva lite egen tid för att kunna samla krafter någonstans. I veckan har jag tusen saker att göra och måste orka. Saknar bara motivationen till att göra det. Det kommer vara tufft ett tag för att jag skall våga vara ensam. Jag uppriktigt avskyr att vara ensam men har ingen ork just nu att vara social heller. Kanske ska köpa en katt som sällskap skämt åsido.

Men det finns saker som är bra även om det mesta känns skit just nu. Barnen och jag var i stockholm i helgen =). Tror det var den bästa helgen på länge i vårt liv. Även om det var kaos innan alla somnat på kvällen haha. Men till slut hade alla en plats för vila upp sig till dagen därpå. Var i lekparken, åkte inlines och skateboard! Åt mat och bara var som en vanlig familj en stund. Fortfarande så är det underbart att se den kontakt som Ismael tar med barnen. Det som dom så länge har saknat, någon som leker och stöttar dom. Men likaväl som vi leker så är det allvar i saker som handlar i barnuppfostran. Ismael lär mig så otroligt mycket och med honom orkar jag vara uthållig i mina beslut. Det kan vara därför som jag också ibland dras med i min ensamhet pågrund av saknad av det jag hoppas ska komma framöver.

Tror inte du förstår hur mycket vi saknar att vara tillsammans med dig !!!!!!

WE MISS YOU// EVERYONE IN OUR SWEET FAMILY =)

Ensam

Det finns ingen känsla som jag avskyr som den här... ensam. Hitta lycka i saker som man upplever ensam. Krypa ner ensam i sängen. Vakna upp på morgonen ensam. Planera för imorgon ensam. Hur ska jag våga möta ensamheten när jag inte vill. Vill inte vara ensam......känna smärtan varje dag. Trött på att hitta på saker hela tiden för att inte känne efter. Min chef sa till mig att jag ska våga möta ensamheten men shit det är tufft. Hur många gånger jag än försöker så vågar jag inte.!!!
När man lägger sig på kudden sluter ögonen, lyssnar för att se om man kan minnas andetagen av Honom. Borrar ner näsan i kudden för att kunna kännna doften av hans kropp. Då kryper det på mig som ett obarmhärtigt virus- saknaden och längtan.
Nu ska allt vara som vanligt igen, jag har kämpat för att se honom le. Idag kom priset- Han ler !! Det finns inget så underbart som att höra hans röst, jag hör att han blir starkare och tryggare igen.

En dag på jobbet med en massa skrivbords arbete fi faen vad det är tråkigt men nödvändigt! Hela veckan är fullspäckad och en massa saker måste göras. Får nyckeln till lägenheten på fredag och sen är det bara Make it happen!! På fredag drar jag till Göteborg, göra något annat över dagen. Slå bort alla måsten och krav.


En andra chans

Var ett tag sen jag skrev men kände det var dags nu igen. Flytten närmar sig och jag känner mig lättad att kunna lämna huset och all skit bakom mig ..... äntligen. En andra chans att kunna skapa ett nytt liv med en ny framtid. Han var hos oss i torsdags :) ...... allt länns så bra. Barnen avgudar honom och jag kan bara sitta och titta på hur han tar dom med storm. En man i mina ögon som vet vad han gör och hur han ska göra. Minsta beröring för mig att känna... känna lugnet i att veta han finns för oss. Likaväl som jag vill finnas för honom alltid på alla sätt. Jag är beredd att göra det som krävs för att det skall kunna fungera på ett bra sätt. Allt kommer bara ta lite tid men vem har bråttom.? Vet inte hur jag ska kunna förklara mina känslor? Men satt igår och tittade på melodifestivalen tillsammans med Sussi och låten Visst finns mirakel shit den beskriver hur jag känner för DIg.


Visst finns mirakel och för Mig är det faktiskt Du!!

Magkänsla....

Läste en artikel om magkänsla och det var slående hur viktigt det var att lita på sin egen magkänsla. Jag har nog försökt att förtränga det som legat på bordet under en längre tid. All fakta finns där och att magen säger mig - Åsa det är något fel!!! Jag söker något som inte finns, inbillar mig att jag är viktig och att något är speciellt. Men hur speciellt är det att aldrig få någon bekäftelse på känslor eller ens att det finns en känsla av att - Jag är viktig för dig! Just nu mår jag inget vidare för att jag inser att mina känslor är helt obesvarade från hans sida. Visst är jag viktig på ett sätt. Att vara en hjälp och stöd när det gäller JOBBET. Men shit det är inte det jag söker. Behöver hitta en man som vill vara med mig och barnen. Ursäkterna är många och den enda anledningen är att jag ÄR INTE VIKTIG som Åsa. Utan finns där när det känns ensamt. Livet är som en bergodalbana just nu, osäker och vissa dagar riktigt bra. När är dom bra då? Jo när jag har mina vänner omkring mig och barnen är glada. Jag har inga pengar, jag har inget coolt jobb, har inte VIP till häftiga uteställen. Men en sak vet jag att jag har eller flera. 1.Ett stort hjärta med mycket kärlek att ge. 2.En känsla för att familjen är det viktigaste man har. 3.Är en 100% trogen tjej. Vet att det är inte några dåliga egenskaper men i detta fallet hjälper inte det. Så nu inser jag att det är dags att sätta planerna för mitt liv tillsammans med mina 2 älskade barn. Måste sluta jaga den sanning som finns här framför mig hela tiden. Det kommer bli jobbigt att hantera men jag vet att mina vänner kommer att bistå mig hela  tiden. Orka ta hand om mina tårar och rädslan för att vara ensam. Det är dags att våga vara ensam och kunna njuta  av att vara trygg och finna lycka i dom stunderna som finns!!!

Det är dags att bli lycklig i själen även om man är ensam!!

Idag är det alla hjärtans dag och Du har skickat blommor hmmmmm Vem e Du ?????? Som tänkte på mig den här dagen. Är inte van vid att bli uppvaktad. inte en gång på 9 år har exet tagit ansvar för att ge bort en känsla av att kunna göra mig lycklig.  Men en sak är säker he he Jag ska ta reda på vem de e!! =)

Jobbiga beslut men en bra början på att bli lycklig!





Bullar, vin =) och ro för själen!!!





Efter ett par dagar och ovisshet och en massa oförberedda händelser så var jag tvungen att göra något för själen oxå. Ringde Sussi och bad henne vara med och baka bullar. Likaså efter en arbetsvecka med 7 dagar arbete korkade vi upp en flarra vin =). Spännande att baka bullar med lite vin i blodet haha. Resultatet blev otroligt lyckat faktiskt både krämbullar och kanelbullar. Ca 180 bullar tycker jag inte är dåligt jobbat ......







Helgen har varit allt annat än perfekt, jobbat tar död på mig och jag vill bara  känna den där ron i själen som man borde. Försökte förklara att när man är 30 så ser inte livet sådant ut som det gjorde när man var 23. Är jag hemma får jag dåligt samvete för jobbet är jag på jobbet får jag dåligt samvete för mamma rollen. Hur jag än vänder och vrider på saker så blir det bara tokigt. Suttit i samtal med Ismael om hur jag egentligen mår. Han är sådan så han får mig att ta mitt förnuft tillfånga. Även om uppsägnings blanketten låg på bordet i mitt kök, underskriven och klar i lördagskväll. Tog ett par timmer på jobbet under söndagen för att förstå MAN LÄMNAR INTE SKEPPET NÄR DET LÄCKER!!!

Sussi jag har saknat att umgås med dig!!!

Puss på Er alla! / Åsa

Äntligen fredag.! =)

Ännu en vecka har passerat och det har varit en berg o dalbana. Nya insikter och nya möjligheter har man fått. Under veckan som gått så har jag lärt mig något som jag redan vetat men nu har jag sett det med egna ögon. Jag litar inte på någon, jag gjorde det förut och det som hände då: -Det gjorde ont som fan!! Ibland är man expert på att sluta se dom saker som finns precis framför. Men man gör det inte för att vara dum eller blind man är smart och undviker smärtan som komma skall. Det enda som behövs är tid för att förbereda sig på att ta smällen. Rent känslomässigt är jag skadad som f-n. Året som gått har varit det värsta som jag upplevt. 1.Separerade från barnens pappa. 2. Blev kär och sviken 3. Barnen förlorade sin pappa 4. Blev ensamstående mamma. 5. Bytte jobb och var trött 6. Lät mig utnyttjas 7. Satte alla på prov i min omgivning 8. MEN.... JAG ÖVERLEVDE!!!!!!=)

Idag torsdag.... är jag på fötter igen. Vet vad jag ska göra det och hur. JAG VILL ÅKA TILL HELSINGBORG!!!!!





Dry your eyes.....

Dry your eyes.... mammy dont you cry!! Som Carl sa- Mama det är bra att gråta ibland...... han e klok min stora kille.
Haft en dag i helvetet ........ räcker inte till överallt. Orken rinner av mig emellanåt och allt känns hopplöst. Men som Du sa till mig- Man måste acceptera det ibland, att det känns jobbigt !
Kanske dags att se tillbaka på vad man lyckats med den senaste tiden. Jag har lyckats stå på egna ben en lång tid nu..... fixat att vara en stark mamma och att vara en chef. Ska snart byta bil til en som man kan åka i hehe. Inte en heroinsläde utan en sån där -jag är mamma bil.  Tagit mig an en ny restaurang och kommer lyckas att leverera resultat. Visst har tankarna farit att det skulle varit skönt att ta ett kliv ner i rangordningen och bara vara anställd. Men skulle jag trivas så ????? Antagligen inte det passar inte mig att inte kunna påverka eller bidra till det man gör.

Tror att det spelar in att jag idag känner mig ensam. Jag har barnen omkring mig men det behövs en annan sak oxå. En trygg famn som håller en hårt och får allt det otäcka att försvinna för ett tag. Även en stark mamma måste få känna trygghet. Behöver en man vid min sida som ger mig stöd när det behövs en man att dela saker som händer i livet. Mina barn har ingen pappa som kan ge dom trygghet. Deras trygghet ligger på mitt ansvar, jag som måste hela tiden se till att dom har det bra och känner sig trygga. Men hur kan man göra det??? Om man själv inte känner trygghet??
You tell me that you are here for me. But in what way?? My needs are simple..... I dont need money!! I dont need things!! I dont need any material things...... I JUST NEED YOU AND YOUR SAFE ARMS!! Keep me out of reach from the thoughts that I have right now!!


           

     Sometimes life just seems to be too hard...... but tomorrow always waiting behind today!!


I dont care what they say....Im in love with YOU!!

Äntligen har jag fått se ett smile på mina barns läppar igen. Jag tog mig kragen och åkte med barnen till tropikariet i kolmården. Tittade på ormar. apor och en massa fiskar. Lyckades skämma ut mig för två små apor tyckte att min luva och väska var spännade. Hujeda mig jag vågade inte röra mig alls tänk om dom skulle bita mig. Fick be några andra att vifta bort dom med en handske. ha ha ha ha!! Typiskt mig kan man säga.

Hade hoppats att jag och barnen skulle få besök i helgen men icke då:(.... ja det blir säkert en annan dag.
Det är jobbigt när man längtar efter att vara två även om det bara är för några dagar. Önskar han snart låter mig få träffa hans flickor. Hoppas det inte får vänta för att han inte litar på mig. Jag är väldigt medveten om att barnen är dom viktigaste och att allt måste klaffa mellan alla. Får inte bli någon skillnad på alla barnen utan allt måste vara lika. Tiden rinner fort i timglaset även om man tycker det finns mycket tid. Jag är en människa som måste planera och just nu är det svårt. Vill inte tränga mig på och ställa krav för jag vet att det krävs tid men ibland är det ett måste att bara prata om hur man ska se på saker. Nästa gång måste initiativet tas från ett annat håll, jag har gjort vad jag kan och talat om vad jag vill. Now its up to you..... tell me when you miss so much that it is time to meet again.

Kommer lägga upp korten från utflykten lite senare under dagen. Nu är det dags att vara duktig mamy=)

Blev visst en till idag

Just nu faller mycket på plats en del frågor som får svar. vissa vill man inte ha men man måste kunna ta det också. Inser att inte alla kort ligger på bordet ännu och jag väntar med spänning på att dom skall uttalas direkt till mig. Trodde det var bra och vägen var lite utstakad men icke då. Allt har en början samt har ett slut och ibland går det fortare än man tror.!!!!!

Jag är så glad för din skull Fia du har träffat en man, någon som vet vad han vill och är beredd att satsa på Er. Ta vara på honom som ser till att du mår bra och får dig att glänsa. Hjälper barnen med läxan tar sig tid. Och framförallt prioriterar eran tid tillsammans. Puss Darling gläds med dig =)

Saningen är att fröken mår inget vidare just nu och orkar snart inte mera. Jag satt som senast igår och sa- jag har aldrig haft känslan att ge upp. Vill fortsätta kämpa för barnens skull. Men nu är lusten slut....... måste göra förändringar snarast. Prioritera rätt!!! Jag har varit utsatt för så mycket en längre tid varit så vilsen i mig själv. Besviken och bedragen på sådana sätt man inte kan ana förräns man står inför faktum. Jag är rädd för ensamheten och att inte kunna dela framgångar och motgångar med någon. Är inte bättre än att jag kan ändra mig -Ensam är inte stark! Men man kan klara sig ensam men inte fan e det roligt ett dugg.
Mina barn behöver en pappa, en mans figur som inte sviker. Om jag kunde så skulle jag vara pappa och mamma men det går inte, orken finns inte där. Bägaren är på väg att rinna över!


Mycket ledsen kicka idag och har tappat lusten att kämpa!! Vill inte mera.............


Ont i själen

Vissa dagar är fyllda   med glädje och sen kan det lika gärna vända som på en minut till att bli en dag med ont i magen och oro. Jag har en tendens att bli osäker och orolig känna mig otillräcklig i vardagen. Hinner inte med att vara den mamma jag vill vara. Hinner inte med att sätta alla processer på jobbet. Hinner inte med mina vänner. Hinner inte med att tycka om mig själv. Sen är det klart att vissa situationer som påverkar sin psykiska status men måste lära mig att vara stark i alla lägen. Det finns alltid människor som har det värre än mig själv och jag har en ödmjukhet mot deras upplevelser.

Saknar dig, längtar efter dig min vän!!
 






en aaaasrolig spelkväll =)

Att vara en stor flicka....

Det är konstigt hur mycket ens bakgrund och erfarenheter påverkar hur man blir som männinska. Jag har levt i ett totalt känslolöst föhållande i ja..... 5 av 9 år. Man glömmer lätt hur man älskar och hur det känns på riktigt att verkligen bli älskad av någon. Jag har svårt att prata om känslor det beror på att ingen har lyssnat på mina innersta känslor. Allt blir så lätt slentrian i ett förhållande. Glömma bort att visa omtanke , lyssna och bara hålla om varann. Många gånger blivit lämnad ensam hemma med tårar rinnande på kinden och med en torterande känsla av ensamhet.  Det gjorde mig till en stark yta men väldigt sårbar insida. Ingen som frågar hur man mår ingen som tror att man är svag. dödstöten kom på julafton när jag satte mig i bilen och hittade beviset, kvittot på att vi var fler en 4 i familjen. Känsla jag hade var rätt och jag blev rädd. Livrädd för vad framtiden skulle visa...... han stack rädd för att tala om sanningen. Vanmakten jag kände av att klara av allt ensam och inte kunna skapa en dialog. Jag var ensam .............. men vände situationen till att bli en stark och trygg mamma. Han kom tillbaka med svansen mellan benen men det var försent!! Jag hade styrka att vilja gå vidare, hade vant mig vid att vara själv. Problemet kan vara att jag idag har svårt att be om hjälp, att visa min mjuka sida för jag är rädd för att någon ska ta den och använda den emot mig. Det är konstigt hur mycket andra männinskors val kan spela roll i livet längre fram.?
Jag börjar känna mig tryggare och ännu starkare men rädslan finns där och gnager ibland. Du måste försöka ta bort min osäkerhet likaväl somjag måste försöka lägga den åt sidan. Jag har självförtroende men väldigt låg självkänsla.

I will always belive in love..... wont give up the hope about the heart!
Give me strenght to dare to feel love and let the love flow!
All I need is time..........

  // Åsa




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0